Fjärrvärmerör

Kraftringen ska tillsammans med IVL ta fram en miljövarudeklaration, så kallad EPD, för hela sin fjärrvärmeproduktion. Syftet är att ge byggherrar ett tillförlitligt och jämförbart beslutsunderlag om miljöpåverkan hos olika energislag och på så sätt visa vägen för en mer hållbar energianvändning.

– Behovet av information som beskriver produkters och tjänsters miljöpåverkan på ett objektivt och transparent sätt ökar snabbt, särskilt inom byggbranschen. Den EPD som vi tar fram åt Kraftringen blir den första i sitt slag eftersom den rymmer hela fjärrvärmeproduktionen, och det blir väldigt intressant att se resultaten och hur de kan användas för att jämföra olika energilösningar, säger Elvira Molin projektledare på IVL.

Miljövarudeklarationen som tas fram avser fjärrvärmenätet i Lund, Lomma samt Eslöv. Även det lågtempererade fjärrvärmenätet i Brunnshög i Lund får en egen deklaration. Metoden som används är EPD, Environmental Product Declaration, som är ett informationssystem som objektivt beskriver produkters och tjänsters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

– Vi vill bidra till att minska miljöpåverkan från energisystemet i södra Sverige. Genom att kunna presentera tillförlitlig och relevant data kan byggherrar i regionen göra jämförbara och bra val av energilösning till sina fastigheter, säger David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen.

I en EPD beräknar IVL den totala miljöpåverkan för produktens – i det här fallet fjärrvärmens – livscykel, från utvinningen av råvaror, byggnationen av produktionsanläggningarna, framställning, infrastruktur, och slutligen energileveransen. Metodiken är således mer omfattande än dagens branschpraxis som framförallt studerar de direkta eller indirekta utsläpp som uppstår vid energiomvandlingen.

Genom att kvantifiera utsläppen under hela livscykeln erhålls en bild av de totala koldioxidutsläppen per levererad kilowattimme. I takt med att antalet framtagna EPD:er ökar och fler uppvärmningsformer inkluderas, kan miljöpåverkan från olika energilösningar utvärderas på ett mer tillförlitligt sätt.

– Att inkludera utsläpp från hela livscykeln, och inte bara utsläppen kopplat till energiomvandlingen, är för oss en trovärdighetsfråga. Med tredjepartsgranskade EPD:er av miljöpåverkan längs hela livscykeln, synliggör vi i siffror som visar att vår förnybara och återvunna fjärrvärme totalt sett är ett hållbart alternativ. Vi hoppas vår satsning inspirerar fler energibolag att ta fram EPD:er för sina produkter, säger David Edsbäcker.

Arbetet med att ta fram indata pågår just nu, och färdiga och publicerade EPD:er beräknas finnas tillgängliga för byggherrar under våren 2022.

Umeå Energi har en hetvattencentral i stadsdelen Ålidhem. Ett omfattande projekt har nu färdigställts, där alla rörsystem har setts över och uppgraderats i kritiska och mindre kritiska delar för att svara upp till dagens myndighetskrav.

Värmeverket på Ålidhem uppfördes i slutet av 1960-talet och har sedan byggts om och till flera gånger. Det var länge företagets huvudsakliga produktionsanläggning, men planen var att den på sikt skulle avvecklas helt. Till saken hör att kommunens avsikt var att bygga en opera på platsen. Idag används anläggningen som en reserv- och spetsanläggning. Dess långa historia innebär att en stor del av utrustningen är byggd enligt gamla normer och de många tillbyggnaderna gör att anläggningen har ett mycket komplext rörsystem.

Högre säkerhet

Värmeverket består idag av två bioeldade pannor, en elpanna och tre oljepannor, varav en är konverterad för bioolja.

– Bakgrunden till det aktuella projektet var att förbättra säkerheten och klara myndighetskraven på livslängdsjournal enligt AFS 2017:3, berättar Konny Lindberg, som är beställarens ombud i projektet och i vanliga fall ansvarig för anläggningsutveckling hos Umeå Energi.

Syftet med Arbetsmiljöverkets krav på livslängsjournal är att anläggningsägare ska styra upp sina aktiviteter kring anläggningars säkerhet och återkommande bedöma den återstående livslängden. Dessa aktiviteter kopplas bland annat till lagstadgade kontroller av tredjepartsorgan, underhållsstopp och återkommande tillsyn.

Beträffande tryckkärlen hade Umeå Energi bra koll på utrustningen, inte minst mot bakgrund av de tredjepartskontroller som görs periodiskt. Sämre var det med alla rörsystem. Man samlade därför allt tillgänglig information, bland annat om ursprungliga designdata innehållande rördimensioner med mera. Sedan skannades och fotograferades hela rörsystemet. En 3D-modell framställdes. Med känd geometri för pannor, pumpar, värmeväxlare och annan utrustning som grund lades dessa också in i modellen. Det hela exporterades till ett 3D CAD-program och modellen förfinades.

– Vi fick sedan möjligheten att köra modellen i ett analysprogram där olika driftfall kunde simuleras, fortsätter Konny Lindberg. Programmet pekade ut kritiska positioner, med höga mekaniska spänningar.

Vidare gjordes av-isolering och tjockleksmätning av rören på kritiska ställen, dels som programmet hade pekat ut, dels i positioner som av erfarenhet är utsatta för godsförtunning, såsom böjar och T-förgreningar.

Man jobbade sig fram successivt för att åtgärda alla svaga punkter. Till saken hör att om en del av ett rörsystem görs stabilt och robust, kan rörelser och därmed mekaniska påkänningar flytta sig till svagare partier utanför det robusta – okritiska positioner kan bli kritiska.

Ovärderligt program

En anläggning med rör av väldigt skiftande ålder i kombination med trånga utrymmen gjorde arbetet utmanande, både under planering och under de fysiska jobben som följde.

– Vi hade ovärderlig nytta av analysprogrammet, med möjligheter som inte existerade för några år sedan, påpekar Konny Lindberg. Samtidigt passade vi på att avveckla några av de sju driftfall som anläggningen kunde användas för tidigare. Vissa pumpar och vissa rörsystem togs därför bort.

De fysiska arbetena med att byta rör och rörkomponenter pågick från juli till oktober. Projektledningen spred ut entreprenörerna i tid för att minska trängseln i anläggningen.

Alla svetsar kontrollerades av tredjepartsorgan efterhand som de blev klara och rören isolerades igen. När detta skrivs är anläggningen åter driftklar och konsulten FVB färdigställer relationshandlingar och knyter relevant information till livslängdsjournalen. Projektets förarbete med bland annat analysprogrammet gav värdefull information om kritiska punkter som är viktiga att ha koll på under fortsatt drift och uppföljning med hjälp av livslängdsjournalen.