AI-teknik
AI-teknik för effektivisering av industriproduktion
AI-teknik (Artificiell intelligens – AI) har i dag utvecklats till en central del av modern industri och tillverkningsverksamhet. Tack vare AI kan företag numera analysera stora mängder data i realtid, vilket leder till snabbare och mer träffsäkra beslut som direkt ökar effektiviteten. I produktionsmiljöer används AI inte bara för att förutse maskinfel utan även för att minska oplanerade driftstopp, vilket i sin tur höjer tillgängligheten i hela produktionskedjan. Dessutom optimerar maskininlärning produktionsprocesserna kontinuerligt, vilket både förbättrar kvaliteten och reducerar kostnaderna.
Vidare utrustas industrirobotar ofta med AI-system, vilket gör att de självständigt kan anpassa sig till varierande arbetsuppgifter och därmed bidra till en mer flexibel produktion. Samtidigt används visionsteknik, som drivs av AI, för kvalitetskontroll och defektdetektering i realtid. Detta möjliggör snabbare och mer precisa inspektioner jämfört med manuella metoder. Slutligen spelar AI en avgörande roll i försörjningskedjan eftersom tekniken förbättrar både lagerstyrning och efterfrågeprognoser, vilket gör att företag kan agera mer proaktivt och konkurrenskraftigt.
![]()
Leverantörer av AI-teknik (Artificial Intelligence):
Schneider Electric Sverige AB

Frösundaviks allé 1
16970, Solna (Frösundavik)
Tel.: +46 0771-360370
E-mail: kundcenter.se@schneider-electric.com
Kompetenser: Automation, Avbrottsfri kraft (UPS), Elbilsladdare, Frekvensomriktare, Givare, Nödljus, Brandvarnare, Överspänningsskydd, Elmätning, Ställdon, Apparatskåp, Kapslingar, Operatörspaneler, Industri-PC (HMI)
Mer kunskap om AI:
Prediktivt underhåll som baseras på AI använder sensordata och avancerade algoritmer för att snabbt identifiera tecken på framtida fel. Därmed kan företag förlänga utrustningens livslängd samtidigt som de minimerar risken för driftavbrott. Dessutom möjliggör AI inom energioptimering en analys av förbrukningsmönster i realtid, vilket leder till en mer effektiv styrning av energianvändningen och sänkta kostnader.
För att industriell AI ska fungera krävs dock en välstrukturerad och pålitlig datainfrastruktur. Här är det avgörande att sensorlösningar, IoT-enheter och nätverk integreras sömlöst så att datainsamling och bearbetning kan ske utan avbrott. Samtidigt blir cybersäkerhet en kritisk faktor eftersom AI-system ofta implementeras i komplexa industriella nätverk där säkerhetsrisker kan få stora konsekvenser.
Samtidigt förändras människans roll i takt med AI:s snabba utveckling.
Operatörer samarbetar i allt högre grad med smarta system och behöver hantera avancerad teknik på daglig basis. Därför ställs nya krav på kompetens, och kontinuerlig utbildning blir en förutsättning för att lyckas med AI-integrationen. Dessutom uppstår etiska frågor kring hur AI används för beslutsfattande, särskilt i kritiska system där mänskliga liv eller stora ekonomiska värden står på spel.
Framåt kommer industrin sannolikt att bli alltmer beroende av AI-teknik. Genom att investera i AI kan företag inte bara öka sin innovationsförmåga utan också utnyttja resurser mer effektivt och snabbt anpassa sig till nya marknadskrav. Därmed omformar AI redan nu industrins sätt att planera, producera och ständigt förbättra sina processer.
Standardisering och samarbete avgör framtiden för AI
Hanna Oredsson, Sales Director Secure Power Schneider Electric Sverige / Sales Director Secure Power Schneider Electric Sweden
Marknaden för AI växer så det knakar, men infrastrukturen riskerar att halka efter. Datacentren som är ryggraden i den nya AI-ekonomin kommer att bli nästa flaskhals om inte gemensamma spelregler skapas. Hanna Oredsson, försäljningsdirektör på Schneider Electric Sverige ser så kallade referensdesigner som en av de viktigaste pusselbitarna för att möta framtidens behov.
Välutbyggda stadsnät, tillgång till fossilfri energi och ett gynnsamt klimat är bara några få anledningar till att Sverige och Norden är idealiskt för att utveckla en konkurrenskraftig AI-infrastruktur. Det som talar emot? Ledtiderna från startat projekt till färdiginstallerad kapacitet.
De senaste årens etableringar från Google, Microsoft, AWS och Metas miljardinvestering i Luleå visar att Sverige är en attraktiv spelare på AI-marknaden. Men nästa våg av investeringar kommer att gå dit där infrastrukturen är mest förutsägbar och snabb att bygga. Där ligger Sverige efter.
Om vi ska kunna vara med och konkurrera behöver våra projekt kunna byggas snabbare, mer förutsägbart och med mindre friktion än i dag. I dag saknar vi fortfarande en sammanhållen strategi för hur datacenter ska designas, optimeras och skalas. Detta innebär i praktiken spretiga krav och dyra speciallösningar som bromsar både innovation och kapitaltillströmning. Och kravbilden kommer inte minska med tiden. McKinsey uppskattar att den globala kraftförsörjningen kommer att bli omkring 3,5 gånger större fram till 2030, en takt få länder är förberedda på, och för att möta den efterfrågan krävs investeringar i datacenter motsvarande drygt 63 biljonerkronor. Här ser jag stor potential i referensdesigner.
I stället för att varje projekt startar på ett blankt papper bygger referensdesigner på färdigtestade modeller för kraftförsörjning, kylning, kapacitet och mjukvara som säkerställer en säker och pålitlig drift. En standardiserad lösning som redan är verifierad och därmed minskar risker och kostnader. Prefabricerade och standardiserade datacenterlösningar används redan av internationella aktörer, där anläggningar kan tas i drift snabbare. Detta gör att projektering och installationstider kan reduceras med upp till 30 procent.
Ska Sverige behålla sin attraktionskraft, och fortsätta generera investeringar inom AI-området, måste vi snabbare omfamna denna utveckling och lämna dagens projektunika lösningar. Standardisering blir inte bara en teknisk fråga, det är en nödvändighet för att inte halka efter.
För att lyckas skapa en stabil bas att jämföra, förbättra och göra utvecklingen skalbar krävs dock samordning. Myndigheter måste anpassa regelverk och prövningsprocesser så att standardiserade lösningar premieras snarare än bromsas. Och investerare behöver börja ställa krav på skalbarhet och validerade konstruktioner för att säkra långsiktig lönsamhet.
Sverige har fortfarande möjligheten att ligga i framkant. Men då måste vi sluta se varje datacenter som ett unikt specialprojekt och börja bygga som att tekniken är här för att stanna. Vill vi vara ett förstahandsval för AI-investeringar är det nu som politiken, branschen och näringslivet tillsammans måste ta steget och öka tempot inom AI-infrastrukturen.
Nu är det dags att vi 1: Utvecklar och delar standardiserade modeller, 2, säkerställer att regelverken stödjer dem, 3, skalar upp infrastrukturen utan att förlora tid. Då har vi en chans att inte bli omsprungna.
Hanna Oredsson, försäljningsdirektör över området datacenter på Schneider Electric i Sverige.
ABB investerar i OctaiPipe för partnerskap inom AI-optimerad energeffektivitet för datacenterkylning
ABB investerar i OctaiPipe för partnerskap inom AI-optimerad energeffektivitet för datacenterkylning
ABB meddelar idag att företaget genom ABB Motion Ventures gör en strategisk investering i OctaiPipe, en brittisk innovatör inom AI-baserad mjukvara för optimering av datacenterkylningssystem. Partnerskapet ger datacenteroperatörer intelligenta verktyg för att uppnå betydande energibesparingar, stärkt operativ motståndskraft och möjlighet att möta ökade krav på hållbarhet och transparens. Transaktionen innebär att ABB tar en minoritetspost i OctaiPipe, med slutförande enligt sedvanliga villkor. Finansiella detaljer offentliggörs inte.
Global efterfrågan på datacenterkapacitet väntas öka med 19–22 procent årligen mellan 2023 och 20301. Energiförbrukningen stiger och kylning står för upp till 40 procent av ett typiskt datacenters elförbrukning2. ABB:s investering i OctaiPipe innebär ett stort steg framåt: en lokalt installerad AI-lösning som möjliggör upp till 30 procents energibesparing i kylning, med kort återbetalningstid och snabb implementering – utan att kräva ny hårdvara.
Datacenter stod för cirka 1,5 procent av världens elförbrukning 2024, där USA svarade för den största andelen med 45 procent3. Amerikanska datacenters elförbrukning väntas stå för nästan hälften av tillväxten i elbehov till 2030.
”Datacenter är den digitala ekonomins motor, men dess fotavtryck i form av energikonsumtion är ohållbart utan radikal innovation”, säger Eric Topham, vd och medgrundare av OctaiPipe. ”Vår plattform för federerad inlärning4 fungerar som en dirigent som justerar kylsystemets prestanda utifrån det faktiska behovet. På så sätt levererar vår AI-drivna mjukvara säker, efterlevnadsbar och handlingskraftig optimering. Genom samarbetet med ABB skalar vi inte bara teknologin, vi gör det möjligt för datacenteroperatörer att framtidssäkra sin infrastruktur och lyckas på en snabbt föränderlig marknad.”
”Energieffektivitet är avgörande för att industrier ska kunna prestera på hög nivå, mer effektivt och hållbart. Det är ett måste, inte en bonus”, säger Dr Angus Gulati, programansvarig för energieffektivitet på ABB Motion Services. ”Genom att integrera OctaiPipes avancerade AI breddar vi vårt erbjudande med avancerad mjukvarukompetens, vilket gör det möjligt för datacenter att optimera energianvändningen i sin kylinfrastruktur. Med prognoser som visar att den amerikanska ekonomin år 2030 kommer att använda mer el för databehandling än för tillverkning av alla energiintensiva produkter tillsammans, är potentialen till påverkan betydande.”
OctaiPipes lösning bygger på avancerad, egenutvecklad AI, inklusive federerad AI, multi-agent förstärkningsinlärning5 och digitala tvillingar för att dynamiskt optimera kylinställningar, samtidigt som säkerhet och regulatorisk efterlevnad säkerställs. Plattformens integritetsfokuserade, lokalt installerade arkitektur är utformad för datacenteroperatörer som söker sömlös skalbarhet men är försiktiga med molnbaserade lösningar. Partnerskapet vilar på en solid färdplan vilket ger datacenter flera sätt att öka tillförlitligheten och optimera prestandan.
- https://www.mckinsey.com/industries/technology-media-and-telecommunications/our-insights/ai-power-expanding-data-center-capacity-to-meet-growing-demand
- https://www.deloitte.com/us/en/insights/industry/technology/technology-media-and-telecom-predictions/2025/genai-power-consumption-creates-need-for-more-sustainable-data-centers.html
- https://www.iea.org/reports/energy-and-ai/executive-summary
- Federerad inlärning är ett maskininlärningsparadigm som möjliggör träning av AI-modeller över ett nätverk av decentraliserade enheter eller servrar. Varje nod bidrar till modellens inlärning med sitt lokala data, utan att dessa datamängder behöver utbytas eller centraliseras.
- Förstärkningsinlärning är en kraftfull form av AI som lär sig genom att få ett mål med givna begränsningar. Metoden anpassar sina handlingar utifrån kontinuerlig återkoppling för att maximera en belöning och förbättrar därmed sin prestanda över tid.
ABB utvecklar nästa generations AI-datacenter med NVIDIA
ABB utvecklar nästa generations AI-datacenter med NVIDIA
ABB tillkännager idag att företaget påskyndar utvecklingen av nästa generations datacenter i gigawatt-skala i samarbete med NVIDIA. Innovationsarbetet fokuserar på utvecklingen och driftsättningen av de banbrytande kraftlösningar som behövs för att skapa en högeffektiv, skalbar kraftleverans för framtidens AI-användning. FoU-projekten stöttar NVIDIA:s planerade introduktion av en 800 VDC-arkitektur för serverrack på 1 megawatt.
För att kunna leverera den här kraftnivån på ett effektivt sätt krävs stora framsteg i kraftdistributionsteknik och arkitektur. Framtidens kraftarkitektur för datacenter kommer att kombinera en avbrottsfri strömförsörjning (UPS) för mellanspänning med likströmsdistribution till serverrummet med hjälp av enheter med halvledarelektronik.
”ABB leder utvecklingen av den nya viktiga kraftdistributionstekniken som kommer att utforma nästa generations datacenter. Vi har tidigt investerat i den banbrytande teknikkombinationen av UPS, likström och halvledarelektronik som gör det möjligt för datacenter att ligga steget före AI:ns växande kraftbehov”, säger Giampiero Frisio, affärsområdeschef för ABB Electrification. ”Detta samarbete, som stödjer utvecklingen av 800 VDC-arkitekturer för framtidens datacenter, är ett av många sätt på vilka vi engagerar oss med datacentercommunityn för att möta behoven på denna dynamiska marknad.”
Den globala efterfrågan på datacenter förutspås öka från 80 GW 2024 till cirka 220 GW år 2030, och kapitalinvesteringarna beräknas överstiga 1 biljoner dollar (Källa: Dell ’Oro Group). AI-belastningarna förväntas stå för ungefär 70 procent av den tillväxten.
”Allt eftersom AI-behoven fortsätter att växa världen över behöver datacentren anta nya strategier för kraftdistribution som förbättrar effektiviteten och förenklar designen”, säger Dion Harris, senior director, HPC, Cloud and AI Infrastructure på NVIDIA. ”Genom samarbetet stöttar NVIDIA och ABB branschen genom att utveckla 800-voltsarkitekturer som möjliggör den AI-infrastruktur med hög densitet som behövs för att driva nästa generations AI."
ABB:s datacenterportfölj omfattar intelligenta kraftdistributionssystem, lösningar för reservkraft, digital övervakning och andra centrala tekniker som säkerställer kontinuerlig drift och optimerar energianvändningen hos AI-servrar. Ungefär 40 procent av ABB:s vetenskapliga forskning inom elektrifiering rör områden som är avgörande för nästa generations datacenter, såsom elektriska arkitekturer, skyddsanordningar, likströmsdistribution och kylning.
Nyligen gjorda innovationer hos ABB som stöttar datacenterbranschen innefattar ABB:s HiPerGuard, världens första solid-state MV-UPS. HiPerGuard-lösningarna hjälper datacentren att öka sin effekttäthet och energieffektivitet i ett kompaktare format. ABB:s SACE Infinitus är världens första IEC-certifierade solid-state effektbrytare och är utformad att tillhandahålla den hastighet och reglerbarhet som behövs för att göra likströmsdistribution praktiskt möjlig.
Nyheter och inlägg om AI-teknik
Senaste om AI-teknik





