Årets Basta-dag tog ett bredare grepp än tidigare på val av byggmaterial och produkter. Historiskt har Basta varit inriktat på kemiskt innehåll och utfasning av skadliga och riskfyllda ämnen. Nu omfattas även aspekter på återvinning och återbruk. Därmed tar Basta ett viktigt steg in i cirkulär ekonomi.
Under det aktuella webinariet presenterades nyheter för Bastas användare. Flera av de ”verktyg” som erbjuds – däribland databasen och loggboken – blir lättare att använda och tillämpningsområdena breddas. Och IVL fick chansen att presentera hela sin ”verktygslåda” för byggaktörerna.
Ibland ligger arbetet för hållbarhet före i branschen och i företagen, jämfört med lagar och regelverk, vilket är glädjande. Att skärpningar av lagar nu väntas som skapar incitament för samtliga aktörer att jobba hållbart är välkommet. Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på kemikalieinspektionen, berättade vad vi kan vänta oss när det gäller EU:s arbete för hållbarhet avseende kemikalier.
Förra året kom EU med en ny kemikaliestrategi – på väg mot giftfri miljö. Där talas om ”hållbara lösningar”, särskilt för byggmaterial, batterier, vindturbiner och flera kritiska produktgrupper. CLP – förordningen om klassificering och märkning av kemikalier – är grunden för kemikaliekontroll inom EU. En låg rad lagar/regelverk finns (bland annat REACH-förordningen) där CLP utlöser riskminskningsåtgärder (exklusive frivilliga system som exempelvis Basta). CLP behöver reformeras mot bakgrund av en mängd problem, bland annat att den inte är uppdaterad med vetenskaplig och teknologisk utveckling. Och fortfarande saknas kunskap om många kemiska ämnen.
Dessutom är det en rad problem med REACH-förordningen. Nu finns en stor mängd förslag på förbättringar, bland annat att kommunikationen i distributionskedjan ska förbättras och revidering av bestämmelserna för tillsyn, minimikrav och gränskontroll.
– Det finns mycket mer att göra och det blir en hel del arbete innan EU får allt på plats, men det ser dock lovande ut, kommenterade Erik Gravenfors.
Lagstiftning för produkter
EU planerar också ny lagstiftning för produkter generellt. Detta berättade Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicyfrågor hos Svenskt Näringsliv. Förra året kom EU med en plan för cirkulär ekonomi, som omfattar 35 åtgärder som planeras att genomföras under 2021–22. I planen ingår Sustainable Product Initiative som är en del av EU:s gröna giv. Planen omfattar:
• Ny produktreglering för i stort sett alla produkter – bland annat genom Ekodesigndirektivet
• Produktpass med digital information som följer produkten
• Åtgärder för att främja cirkulära affärsmodeller
Vissa produkter prioriteras, bland andra elektronik, möbler och mellanråvaror som stål, cement och kemikalier. Ett lagförslag ska läggas fram första kvartalet nästa år och därefter kommer specifika produktregleringar. Observera att EU nu ser över även byggproduktförordningen. EU vill också reglera användningen av ”miljöpåståenden” och stävja ”green wash”. Här har kommissionen pekat på Product Environmental Footprint som metod.
– Vi stödjer initiativen, men det är viktigt att de utformas rätt, utifrån en tydlig miljönytta, teknikneutralitet och med bibehållen europeisk konkurrenskraft, kommenterade Jenny Svärd.
Emissioner och cirkularitet
Markus Beckman, miljöingenjör hos Ecophon Saint-Gobain, talade om utmaningar med hållbarhetsarbete. Ecophon tillverkar undertaksplattor där mineralullen till minst 70 procent baseras på återvunnet glas. Bland annat undertak tillhör den synliga delen av byggnaden och blir därmed föremål för diskussioner kring klimatpåverkan, inomhusmiljö och andra hälsoaspekter.
Tänk på att vi vistas 90 procent av tiden inomhus, dessutom så är koncentrationen av vissa föroreningar 2–5 gånger större inomhus än utomhus.
Det finns många emissionscertifieringar som går att tillämpa på byggmaterial. Frågor vid bedömning av certifieringens fullständighet är:
• Finns gränsvärden för VOC (flyktiga organiska föreningar) och formaldehyd?
• Testas produkten regelbundet?
• Tillverkas den konsekvent?
En rekommendation är att använda certifieringen Eurofins Indoor Air Comfort. Den kombinerar strikta gränsvärden. Årlig inspektion sker av fabriker och produkterna testas regelbundet.
Ecophon är sedan länge igång med hållbarhetsarbete. Den första livscykelanalysen gjordes för många år sedan och den första EPD:n (miljövarudeklarationen) togs fram 2010.
– I klimatarbetet siktar vi på netto noll 2050. Det är samtidigt viktigt med ambitiösa delmål. Vi har en färdplan med delmål redan till 2025, berättar Markus Beckman.
Med tanke på att byggsektorn står för 40 procent av samhällets avfall, är det viktigt att ersätta den vanliga linjära modellen för materialhantering med en cirkulär. Det krävs innovationer för att minska förbrukningen av jungfruliga material och utveckla processer och verktyg för att inkorporera återvunnet material i produkter.
Här tog kollegan Erika Edlund vid. Hon svarar för teknisk support inom bland annat miljöområdet för Ecophon i Sverige, och presenterade den heltäckande cirkulära servicen SoundCircularity. Företaget svarar för hela kedjan av återvinning, från upphämtning av material till leverans av färdig upparbetad återvinningsråvara. I servicen ingår redovisning av klimatnytta. Återvinning av 1000 kvm akustiktak sparar 1330 kilo koldioxid som motsvarar 1045 mils körning med personbil.
– Vi utfärdar också ett LCA-baserat certifikat på klimatbesparingen. Detta kan användas för att samla poäng i flera av miljöcertifieringssystemen, påpekade Erika Edlund.
Nyheter i Basta
Att Basta har breddat sitt perspektiv från att ursprungligen i huvudsak arbeta för att fasa ut giftiga ämnen, stod också klart när Carina Loh Lindholm och Josefina Hellström presenterade nyheter från Basta.
Bastas två kravnivåer Basta och Beta har kompletterats med Deklarerad. Denna innebär i korthet att information knyts till produkten som gör det enklare att välja produkt och att hantera avvikelser då produkten varken klarar kravnivå Basta eller Beta. Specifika informationskrav ställs för Deklarerad, närmare bestämt vilka Basta-kriterier som inte uppfylls och att ett säkerhetsdatablad eller byggvarudeklaration biläggs med registreringen.
På väg in i Basta-systemet innan årsskiftet är också att produkter som innehåller elektronik går att redovisa och registrera på en övergripande nivå. Sådana produkter är sammansatta och för byggaktörer är det svårt att få fram information om kemiskt innehåll.
Användarvänlig
Bastas databas är nu ännu mer lättanvänd och mångsidig än tidigare. Det går att söka på produktidentitet såsom GTIN och numera även på förnybart innehåll och cirkularitet, som exempelvis visar andel återvunnet material. Sökningar i loggboken kan dessutom filtreras med avseende på kemiska ämnen och deras klassificering.
Bastas två huvudsakliga verktyg för användaren är databasen och loggboken. Databasen fylls på med produkter vars data produktleverantören svarar för. Nytt är att sammansättningsinformation även hämtas direkt och digitalt från eBVD:er (elektroniska byggvarudeklarationer).
Bastas loggbok är användarens projektverktyg. I denna fylls produkter och mängder på efterhand. Det är lätt att ta fram tydliga grafer som sammanfattar produktval och mängder, framförallt antalet artiklar (fördelade på Basta, Beta, Deklarerad respektive oregistrerad), mängder i kilo (med samma indelning) och antal avvikelser (Inga, Väntar på godkännande, Godkänd respektive Ej godkänd). Det är möjligt att själv registrera artiklar som inte återfinns i Basta-databasen och att hämta artiklar från FINFO-databasen.
Det är tack vare API:er (en typ av portar för data) som information kan hämtas från olika källor och importeras till Basta och vidare till loggboken. Denna är därför en del av ett obrutet digitalt flöde.
