Avfallshantering

OEM Electronics kund Dametric har lång erfarenhet av att utveckla mätteknik och elektroniklösningar för tuffa industrimiljöer. Företaget har både egen produktion och utveckling, med flera patent att visa upp för innovationer som tagits fram genom åren. Dotterbolaget Dynapond utvecklar lösningar för dynamisk vägning och registrering av avfall.

Den tredje generationen av avfallshanteringssystemet är nytt på marknaden. Tack vare ny sensorlös teknologi kan man med mindre hårdvara och färre anslutningar ersätta äldre varianter som använde separata sensorer och kopplingar som monterades på bilarna av speciallister.

"Vårt nya system är en komplett lösning som kan monteras på en dag, i vanliga fall tar processen ca. 2 veckor." berättar Mikael Hemlén, vd på Dynapond.

Systemet har funnits i ca 2år och är fortfarande i en testperiod. Några företag använder systemet redan idag, men är fortfarande ganska tidigt i processen. Dynapond Integreras med övriga system i bilarna och allt kopplas till en 4/5g router och går sedan vidare till molnet. De system som är i rullning idag går i Sverige, men det finns planer på att lansera Dynapond internationellt i framtiden då det ställs allt högre krav på vägning och kontroll av avfall från bland annat EU.

Vi på OEM Electronics levererar silikon från Wacker Silicones till Dynapond-systemet. Tung industri ställer höga krav på att produkten ska hålla länge och klara tuffa miljöer. Där är silikonet effektivt för att skydda känsliga komponenter från både vibrationer, fukt och temperaturskillnader. Dametric ställde höga krav från början och tillsammans kom vi fram till att Wackers produkt var bästa lösningen för applikationen. Över tid visade det sig även att silikonet kunde användas till mer än det var tänkt från början, vilket underlättar både i produktionen och vid inköp. Fokus ligger alltid på kvalitet och att produkterna ska hålla i längden, även i tuffa miljöer

ATT OMVANDLA ETT AVFALL TILL EN PRODUKT

Att minska mängden avfall är ett mål som alla industrier strävar efter idag. Att ta bättre vara på resurser är en förutsättning för att uppfylla klimatmål och de krav som ställs av konsumenter. Utöver detta så bidrar resurseffektivitet även till minskade kostnader för företagen.

Att lyckas omvandla ett avfall till en produkt har stor betydelse i ett hållbarhetsperspektiv. Det är precis det som har skett i samarbetet mellan Stena Recycling, Blomsterlandet och pappersproducenten Ahlstrom-Munksjö.

I tillverkningen av papper genereras restprodukten fibermull – ett processavfall som oftast inte har något kommersiellt användningsområde. Det brukar till exempel användas som täckskikt på deponier. Genom samarbetet kan avfallet nu leva vidare i en ny produkt vilket är ett stort steg upp i avfallshierarkin.

läs mer här

Hur kan vi öka återbruket av byggprodukter och textil och samtidigt säkerställa god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor? Det ska ett nystartat projekt på IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka. Byggavfall och textil är två områden där återbruket av resurs- och klimatskäl måste bli mycket större än idag.

– För att få en hållbar utveckling behöver alla delar vara med – miljö, ekonomi och social hållbarhet. God arbetsmiljö och bra arbetsvillkor är centrala delar för den sociala hållbarheten. Vi vet att arbetsmiljön vid återbruk och återvinning alltför ofta är bristfällig och att många företag inom återbruk och återvinning saknar kunskap om både miljö och arbetsmiljö, säger Johan M. Sanne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han leder det nystartade projektet i samarbete med forskare från IVL, Luleå tekniska universitet, och Uppsala universitet. Projektet finansieras av forskningsråden Forte och Formas och ska studera arbetsmiljön inom återbruk av bygg- och textilavfall. Både byggsektorn och textilbranschen står för betydande del av koldioxidutsläppen i Sverige. Det mesta av avfallet förbränns trots att potentialen att återbruka mer är stor. Båda branscherna har också utmaningar kopplade till arbetsmiljöfrågor.

– I byggbranschen är det till exempel vanligt att stora företag lägger ut jobb på mindre företag som inte alltid har koll på arbetsmiljö och risker. De som demonterar fönster kan stöta på PCB, utan att känna till riskerna, säger Johan M. Sanne.

Arbetslivsfrågor ingår sällan i företagens affärsmodeller. I projektet vill man därför engagera arbetsmarknadens parter och offentliga aktörer för att skapa goda förutsättningar för hållbara affärsmodeller som både gynnar miljön och ett arbetsliv som främjar lärande och trygghet på arbetsplatserna.

– Vi utvecklar ett koncept för hållbara affärsmodeller där vi tittar både på hur återbruket kan öka samtidigt som ett effektivt arbetsmiljöarbete säkerställs, säger Johan M. Sanne.

Projektet kommer bland annat att få stöd från återbruksarenan Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, som leds av IVL, där branschens aktörer möts och samverkar kring återbruk och cirkulära materialflöden vid byggande, rivning och förvaltning.

Allt fler beställare frågar efter cirkulära installationer av till exempel el, värme- och ventilationssystem i byggnader. Går det att skapa installationer utan avfall, där allt återgår till att bli en resurs i en cirkulär process? Hur fungerar det i praktiken? Fungerar äldre och ny teknik tillsammans, och vad händer med garantier? Det är några av de frågor som ett nyligen uppstartat projekt kommer belysa.

Bygg- och anläggningssektorn i Sverige står för ungefär en tredjedel av samhällets avfallsmängder. Material till ett värde av 19 miljarder kronor årligen faller ur den svenska ekonomin till följd av hur vi hanterar våra byggnader. Samtidigt finns det en stor marknadspotential för återbruk.

– Vi ser en tydlig trend att beställare ställer krav på återbruk och klimatsmarta lösningar som tar hänsyn till installationens hela livscykel. Det här projektet är ett viktigt steg för att ta reda på förutsättningarna för ökat återbruk i branschen, säger Helen Aristondo Magnusson, energi- och hållbarhetsexpert på Installatörsföretagen.

Projektet, som startade i december 2021, ska undersöka förutsättningarna för att öka återbruk i installationsbranschen. Cirkulära materialflöden kan bidra till att skapa hållbara byggnader och installationer på lång sikt. Det minskar i sin tur klimatpåverkan, avfallsmängder och uttag av naturresurser.

– För att åstadkomma ett cirkulärt skifte krävs en omställning hos samtliga aktörer i värdekedjan. Fler aktörer behöver ställa om sina affärsmodeller till att inkludera återbruk och därutöver anpassa sina affärsmodeller för att stötta varandra. Installationsbranschen har särskilda utmaningar då de tekniska installationerna i högre grad än andra delar i en byggnad består av aktiva komponenter där livslängden ofta är kortare och möjligheten att återbruka kan begränsas av flera anledningar, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Målet är att ta fram konkreta förslag och åtgärder för att installatörer ska öka återbruk och recirkulera material. Det gäller åtgärder som enskilda företag har möjlighet att genomföra. Projektet ska även försöka identifiera förändringar som kan behövas göra i regelverk och standarder. Framförallt ska projektet bidra till att skapa en bild över förutsättningarna för ökat återbruk. Det ska även resultera i förslag på åtgärder och insatser som stöttar en cirkulär installationsbransch.

Potentialen för ökat återbruk är stor. I studien "Etablering av en storskalig marknad för återbruk i bygg- och fastighetssektorn" uppskattas att marknaden för potentiella återbruksrelaterade tjänster skulle kunna omfatta 14,6 miljarder kronor i bara Göteborgsregionen under 2021.

Resultatet för hur villaägare och fritidshusägare sorterar sitt avfall är överraskande lika om man jämför de senaste plockanalyserna.

- Jag hade förväntat mig ett annat resultat eftersom villaägare har bättre förutsättningar att till exempel sortera ut sitt matavfall, säger Jonas Strandberg, Affärsområdeschef Avfall.

Under augusti genomförde MittSverige Vatten & Avfall en plockanalys i fritidshusägarnas soptunnor. Den visar att fritidshusägarna sorterar lika bra som villaägarna trots att de har sämre förutsättningar.

- Jag är mest förvånad över att det är så lite matavfall i fritidshustunnorna fastän de inte har möjlighet att välja brun tunna, säger Jonas Strandberg.

Villaägarna i tidigare genomförd plockanalys består av en mix av kunder som sorterar ut mat och de som inte sorterar ut mat. De villaägare som sorterar ut mat har ett billigare kilopris för allt sitt avfall. Trots att fritidshusägarna inte erbjuds att sortera ut mat, ligger de på samma nivåer i matavfall i gröna tunnan som villaägarna.

- Med de förutsättningar vi erbjuder villaägarna att sortera ut sitt matavfall är det märkligt att inte fler gör det. En teori skulle kunna vara att det inte enbart är priset på tjänsten som styr beteendet. Glädjande nog hittade vi inte heller några större mängder farligt avfall och elektronik i fritidshusägarnas tunnor, säger Jonas Strandberg.

Plockanalysen för fritidshus är den första sedan vi övergick till enskilda kärl i fritidshusområden 2017.

Bra betyg för sorteringen på återvinningscentralerna
Parallellt med fritidshusen gjordes även plockanalyser bland det som lämnas på Sundsvalls tre återvinningscentraler.

- Det ser bra ut i stort för våra återvinningscentraler. Det som sticker ut är mängden förpackningar och textilier som sorteras fel, säger Jonas Strandberg.

Alla besökare har möjlighet att lämna förpackningar till FTI på våra återvinningscentraler, men trots det väljer kunderna att kasta en betydande del i brännbart. Det är inte bra för vår miljö. Det bästa är om de återvinns och blir till nya förpackningar.

- Rent ekonomiskt blir det en dålig affär för våra kunder, de betalar redan en så kallad förpackningsavgift vid inköp, samtidigt som det som slängs fel på återvinningscentralerna blir till kostnader som läggs på avfallstaxan, säger Jonas Strandberg.

På våra återvinningscentraler är det möjligt att lämna textilier till Erikshjälpen. Ungefär hälften av de textilier som slängs anses vara möjliga att återbruka. Textilier som inte går att återbruka skickas till förbränning.

- Vi har utökat samarbetet med Erikshjälpen för att skapa bättre förutsättningar för att ta hand om hela och riktiga textilier, säger Jonas Strandberg.

Jämfört med 2019 har mängden inlämnat avfall på våra återvinningscentraler ökat med 15 procent och antalet besökare har ökat med 30 procent.

Orden är Ngawang Sonams. Han är miljösamordnare vid Tibetan Settlement Office i Dharamsala i Indien, och han besökte nyligen Högskolan Väst. Han var här dels för att förnya avtalet om verksamhetsförlagd utbildning och fältprojekt för i första hand sjuksköterskestudenterna och studenterna på programmet Socialpsykiatrisk vård och dels för att hålla en föreläsning om miljöfrågor med anknytning till Tibetan Settlement Office.

I Indien ansvarar The Department of Home för välfärden och rehabiliteringen av exiltibetanerna. Det finns 45 tibetanska bosättningskontor under denna avdelning i Indien, Nepal och Bhutan. Den tar hand om 15 jordbruksbaserade bosättningar, 13 hantverksbaserade bosättningar och 16 kluster och utspridda samhällen i Indien.

Föreläsning om Clean Upper Dharamshala Programme
Ngawang Sonam, miljösamordnare vid Center for Sustainable Development, höll en föreläsning om Clean Upper Dharamshala-programmet och historien om Environmental Desk, Tibetan Settlement Office. Han passade även på att träffa ansvarig för Centrum för hållbar utveckling på högskolan, för att utbyta erfarenheter.

Vid föreläsningen började han med att introducera strukturen för den centrala tibetanska administrationen (regering i exil) i allmän mening, och fortsatte sedan med hållbarhetsfrågor med Charter of Clean Upper Dharamshala-programmet som fokus. Han täckte också historien om Environmental Desk, Tibetan Settlement Office.

– Sverige är en förebild för avfallshantering så jag lär mig mycket när jag är här. Högskolan har arrangerat flera studiebesök och jag är verkligen privilegierad. För mig är det en dubbel förmån att komma hit – både för att lära mig om avfallsområdet och för att träffa lärarna och de ansvariga för sjuksköterskeprogrammet och programmet för socialpsykiatrisk vård, säger Ngawang Sonam.

Mångårig samverkan
Sedan 2006 har Högskolan Väst ett långvarigt samarbete med Tibetan Settlement Office, Dharamsala, Indien. Syftet är att studenter från Sverige ska tas emot i Indien för att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) men även fältprojekt. Studenterna deltar i skolverksamhet, missbruksvård, kvinnoprojekt och arbetet med funktionshindrade barn. Erfarenhet utbyts också mellan lärare.

– Studenterna får en chans att se andra saker och nya perspektiv när de är här vilket såklart ger dem nyttiga erfarenheter, säger Ngawang Sonam.