Radonskydd och radonbarriär

Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas. Under flera år har fokus till stor del legat på att införa regelverk och gränsvärden, inte minst inom EU. Nu ser vi i stället tydliga tecken på att fler myndigheter i Europa börjar följa upp dessa krav i praktiken, särskilt när det gäller radonmätning på arbetsplatser.

I flera länder har regelverk funnits på plats länge, men tillsynen har varit begränsad. Det håller på att förändras. Länder som Spanien och Portugal är exempel på marknader där myndigheter nu aktivt driver på arbetet med radonmätning i arbetsmiljöer. Det handlar både om informationsinsatser och om faktiska krav på arbetsgivare att mäta, dokumentera och vid behov vidta åtgärder.

– Vi ser ett tydligt skifte där radon inte längre bara är en skrivbordsfråga i lagstiftningen, utan något som faktiskt kontrolleras. När myndigheter börjar följa upp regelverken får det snabbt genomslag. Samtidigt ser vi hur Sverige, som brukar ligga i framkant när det gäller tillsyn, inte gör det i den här frågan. Här ligger Arbetsmiljöverket förvånansvärt efter i sitt arbete med radon, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Arbetsplatser driver bredare mätning
Det ökade fokuset på arbetsplatser får också indirekta effekter. När radon blir en naturlig del av arbetsmiljöarbetet ökar medvetenheten hos fastighetsägare, förvaltare och privatpersoner. I många europeiska länder leder detta till att även bostäder mäts i större utsträckning, trots att kraven formellt ofta är starkare kopplade till arbetsmiljö än till boendemiljö.

Sammantaget bidrar detta till att radonfrågan får en bredare förankring i samhället. Den går från att vara ett specialområde för experter till att bli en etablerad del av arbetet med hälsosamma inomhusmiljöer, både på jobbet och i hemmet.

Ett mer samordnat europeiskt radonarbete
Utvecklingen pekar också mot ett mer samordnat europeiskt angreppssätt. När fler länder går från föreskrifter och lagstiftning till faktisk tillsyn ökar behovet av jämförbara mätmetoder, tydlig rapportering och tillförlitliga resultat. Det ställer krav på både myndigheter och marknadens aktörer, men skapar också bättre förutsättningar för ett långsiktigt skydd mot radonets negativa effekter på människors hälsa.

– För 2026 är vår bild tydlig: det är inte nya regler som kommer att förändra radonfrågan mest, utan att befintliga krav faktiskt börjar tillämpas. Det är då vi ser verklig effekt, avslutar Karl Nilsson.

För mer information om radon och radonmätning besök

Trots att radon, näst efter rökning, är den främsta orsaken till lungcancer är det fortfarande många som avstår från att mäta nivåerna i sina hem och på sina arbetsplatser. I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar. Gasen syns inte, luktar inte och ger inga snabba symptom – och därför underskattas riskerna.

Förklaringen är sällan brist på omtanke. Ofta handlar det om missförstånd, felaktiga antaganden och en tendens att skjuta upp saker som inte märks i vardagen. Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta.

1. "Vi mätte för några år sedan och då var allt okej."
En tidigare låg radonhalt säger inget om dagens situation. Radon påverkas exempelvis av förändringar i marken, små rörelser i husgrunden, ändrad ventilation, renoveringar och vädervariationer. Det gör att nivåerna kan svänga över tid, ibland ganska snabbt. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar regelbunden mätning, särskilt efter ombyggnationer eller ändringar i ventilationen. Ett resultat från 2018 ger alltså inga garantier 2025.

2. "Huset är nytt – det borde vara säkert."
Många utgår från att moderna, energieffektiva hus skyddar mot radon. I själva verket kan täta konstruktioner bidra till att radon stannar kvar inomhus. Nya byggnader har ofta andra luftflöden än äldre hus, vilket påverkar hur radon tar sig in och fördelas i byggnaden. Det finns radonsäkra byggmetoder, men de är inte obligatoriska överallt och ersätter aldrig en faktisk mätning.

3. "Vi har ingen källare, så det är inget problem."
Radon kommer från marken, inte från källaren som utrymme. Även hus på platta, radhus och enplansvillor kan ha höga halter. Gasen letar sig in genom små sprickor i bottenplattan, via krypgrunder eller genom otätheter runt rördragningar. Huruvida huset har källare eller inte säger alltså inget om risken.

4. "Jag har hört att radon bara är farligt för rökare."
Radon är den främsta orsaken till lungcancer bland icke-rökare. För den som röker förstärks riskerna ytterligare, men gasen är skadlig även för den som aldrig har rökt. Många förknippar lungcancer så starkt med rökning att radon hamnar i skymundan. Effekten blir att personer som bor eller arbetar i byggnader med förhöjda halter inte upplever att de själva tillhör en riskgrupp.

5. "Det är inget problem där jag bor."
Radonhalter varierar inte bara mellan kommuner och olika delar av landet utan också mellan grannhus. Så kallade radonkartor säger alltså ingenting om hur det förhåller sig i en enskild fastighet. Även i kommuner som betraktas som lågriskområden visar statistiken att det kan finnas många byggnader med förhöjda halter. Den enda säkra bilden av läget får man därför genom att mäta i den egna miljön.

6. "Det är för dyrt och krångligt."
Radonmätning är en av de enklaste och mest kostnadseffektiva insatserna för att säkra inomhusmiljön från onödiga hälsorisker. Ett vanligt mätpaket för en villa kostar ofta mindre än mycket av det man spontanköper i vardagen. Om halterna visar sig vara höga finns det beprövade åtgärder som i de flesta fall varken är särskilt dyra eller tekniskt svåra. Många som genomför en radonsänkande åtgärd blir förvånade över hur snabbt problemen går att hantera.

Att avstå från att mäta bygger ofta på en känsla av att riskerna gäller någon annan. Samtidigt fortsätter radon att orsaka allvarlig sjukdom trots att både problemet och lösningarna är välkända. Karl Nilsson, vd på Radonova, beskriver situationen så här:

"Vi möter ofta människor som egentligen hade velat och behövt mäta tidigare men som hållits tillbaka av olika missförstånd. Radon är inget man behöver vara rädd för, men man måste ta det på allvar. En mätning är alltid bättre än en gissning, och det är först när man känner sina värden som man kan göra något åt dem."