Fukt i konstruktioner

En ny metod med förprovad betong för att bestämma betongens självuttorkningsförmåga - en egenskap helt central för att bedöma om känsliga golvmaterial riskerar exponeras för alkalisk fukt - har utvecklats av Heidelberg Materials och Polygon. Detta nya tillvägagångssätt förväntas lösa fuktproblematiken som länge utmanat den svenska byggbranschen.

Under 2024 genomförde Skanska framgångsrika provningar med klimatförbättrad betong baserat på Bascement Plus med vulkanisk puzzolan. Nu har den första "fuktfunktionsprovade" betongen lämnat labbmiljön och är redo för praktisk användning.

– Fuktnivån sjunker över tid i ett betonggolv, det är gammal kunskap. Det handlar till viss del om att fukt lämnar även genom täta ytskikt, men framför allt handlar det om betongens inneboende kapacitet att sänka fuktnivån. Med provningsmetoden bestämmer vi denna förmåga för det aktuella betongreceptet och tar med oss den informationen in i riskbedömningen, säger Anders Selander, projektledare på FoU Heidelberg Materials Cement Sverige.

Polygon har genomfört provningen och kommer att följa upp det första projektet i fält.

– För oss som fuktsakkunniga innebär det en trygghet att ha genomfört provningen. Nu vet vi hur betongen kommer att bete sig och vi kommer också att följa upp med mätningar i både avjämning och betong för att säkerställa att allt går enligt plan. Att bidra till betongbranschens klimatarbete på detta sätt är fantastiskt kul, säger Johan Tannfors, senior fuktsakkunnig hos Polygon.

Fukt viktigt i betong
Fukt är egentligen inte ett betongproblem eftersom vatten är en central ingrediens för att betongen ska hårdna, bli stark och tät. I själva verket begränsas betongens hållfasthetstillväxt av ett underskott på fukt. Ändå är det praxis att höja cementhalten och sänka vatteninnehållet för att klara fuktkraven, vilket gör betongen svårarbetad och ökar koldioxidavtrycket för hela byggnaden.

– Det är otroligt viktigt att komma till rätta med uttorkningsfrågan, en lösning behövs för att ta nästa steg mot ett klimatsmart byggande. Vi ser positivt på angreppssättet och vi betongtillverkare är vana att arbeta med förprovningar oavsett om det handlar om beständighet, hållfasthetstillväxt eller som i detta fall fukt, avslutar Johan Hedman, teknisk chef för Skanskas betongtillverkning.

I korthet
Uttorkningskrav ställs på betong för att skydda känsliga golvmaterial och därmed bidra till en sund inomhusmiljö. Kravet på relativ fuktighet (RF) är sedan länge utformat som om betongen vore färdigtorkad även djupt ned i plattan när ytskiktet läggs på plats. Trots att betongen fortsätter sänka RF beaktas inte egenskapen i riskminimeringsmodellen och därmed inte heller i kravställningen. Nu finns en metod för att bestämma betongens egen förmåga att sänka RF. Genom att nyttja den kunskapen kan koldioxidavtrycket för ett betonggolv sänkas markant.

Fuktproblem och dålig lukt i källare är ett vanligt problem. Många tror att lösningen på problemet är att vädra under sommarmånaderna, då den varma luften utifrån ska torka luften inne i källaren. Det är det inte. I stället för att få torrare luft blir luften nämligen ännu fuktigare.

Anledningen till detta är att då den varmare utomhusluften kyls ned i källaren blir luftfuktigheten högre. Mer ventilation och vädring hjälper därför inte i detta fall.

En jämförelse kan göras med att en kanna med kallt vatten får kondens på sig om den ställs ut i den varma sommarluften. Förklaringen till detta är att kondensering sker då varmluft kyls av.

Detta stämmer väl överens med termodynamikens nollte huvudsats som säger att:

"Två kroppar som var för sig är i termisk jämvikt med en tredje kropp, står även i termisk jämvikt med varandra."

Detta kan tolkas så att den varma luften kommer att flöda till den kalla luften tills jämvikt nås. Detta sker då varm luft har högra absolut luftfuktighet än kallare luft.

Den tiden på året man ska vädra källaren är då det är varmare inne än ute. Vattnet i luften kommer då att kondensera utanför källaren. Den varma fuktiga luften i källaren kommer att flöda ut tills jämvikt nås mellan yttertemperatur och källartemperatur.

Flera aktörer i byggindustrin gör gemensam sak och startar tillsammans ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att ta fram anvisningar för hur hus och byggnader i trä ska projekteras så att fuktrelaterade skador undviks. Akademiska Hus, Trä- och möbelföretagen, TräCentrum Norr, Cementa och Polygon står för huvudfinansieringen i projektet som utförs vid och i samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola och Polygon.

Fuktskador i nybyggda hus och byggnader i trä, byggnadsdelar i organiska och träbaserade material och inte minst materialmöten mellan trä- och cementbaserade material i hybridkonstruktioner riskerar att bromsa byggbranschens omställning till att bygga med ett lägre klimatavtryck. Situationen blir extra allvarlig i takt med att byggandet i trä ökar och nya oerfarna aktörer vill etablera sig på marknaden. Bristen av riktlinjer och vägledning för hur man ska göra riskerar att skapa en situation med ett ökat antal fuktskador och stora kostnader som följd.

– Byggnader som innehåller mestadels betong innehåller även träbaserade material och byggnader som innehåller mestadels trä innehåller även betong. Dessa hybridlösningar blir allt vanligare och komplexa materialmöten mellan cement- och träbaserade material behöver hanteras på ett fuktsäkert sätt. Vi ser detta forskningsprojekt som ett bra tillfälle för branschsamverkan med fokus på resurseffektivt och fuktsäkert byggande, säger Anders Rönneblad, standardiserings- och certifieringschef på Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning.

Projektet avser att beakta både detaljer och indata för fuktberäkningar samt specificera relevanta moment och aktiviteter i en fuktsäkerhetsprojektering. För byggnadsdelar, detaljer och materialmöten ges kvalitativa "hands-on" funktionskrav med exempel på utformning för att minska risken för fukt- och mögelrelaterade skador.

– Som en av landets största fastighetsbolag med ambitiösa mål om klimatneutralitet, vill vi bidra till att konkreta verktyg för fuktsäkert träbyggande tas fram som täcker hela byggprocessen, från projektering till förvaltning. Resultatet av projektet kommer att ge både oss och byggbranschen i stort ökade möjligheter till ett mer hållbart byggande, säger Per Hilmersson, byggteknikchef på Akademiska Hus.

De mer teoretiska delarna avser att ta fram och specificera nödvändig indata att använda vid egna fuktberäkningar. Eftersom såväl indata som aktiviteter och detaljer normalt sett är likvärdiga oavsett storlek på en byggnad kommer anvisningarna kunna användas på i stort sett alla typer av byggnader oavsett storlek, geometri eller ändamål.

– Projektet är ett steg i att öka kvalitén och minska risken för fuktrelaterade skador inom byggsektorn, men också ett av många viktiga steg i branschens arbete för att ta ett större ansvar när byggreglerna omarbetas, säger Anders Rosenkilde, chef för teknisk utveckling på Trä- och Möbelföretagen.

Projektet startade under andra kvartalet 2022 och beräknas pågå under cirka fyra och ett halvt års tid. Rapportering sker löpande under projektets genomförande som huvudsakligen är indelat i nio delprojekt. Utöver huvudfinansiärerna stöttar och medverkar även NCC, OBOS, Lindbäcks och Derome i projektet genom egentid och egeninsatser.