Återvinning

Syklo, ett finskt cirkulärekonomiföretag som driver hållbar omställning, har valt Prevas som partner för leverans av el-, instrument- och styrsystem (EIC) till en ny plaståtervinningsanläggning som för närvarande byggs i Hyvinge, Finland.

Anläggningen kommer att spela en viktig roll i att omvandla plastavfall till värdefulla resurser genom avancerade behandlingsprocesser – och öka Finlands kapacitet för plaståtervinning med 50 procent. Prevas ansvarar för att säkerställa tillförlitliga, effektiva och framtidssäkra styrsystem för anläggningens drift.

– Vi är väldigt stolta över det förtroende Syklo har visat oss, säger Juha Ritala, VD för Prevas Finland. – Detta samarbete är ett spännande steg i den gröna omställningen, och vi ser det som början på ett långsiktigt partnerskap där Prevas breda kompetens inom industriell automation, digitalisering och hållbarhetsdrivna lösningar kan stötta Syklo i deras framtida tillväxt.

Med decennier av erfarenhet inom industriteknik och smart automation hjälper Prevas sina kunder att utveckla och implementera robusta lösningar och system som säkerställer driftsäkerhet, energieffektivitet och optimal prestanda. Projektet speglar Prevas uppdrag att bidra till en mer hållbar industri – genom uppfinningsrikedom, samarbete och framåtblickande teknologi.

Beijer Byggmaterial kommer tillsammans med Eskilstuna kommun och Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) att öppna en återbruksdepå där företag och privatpersoner kan lämna in byggmaterial för återbruk i stället för att det går till deponi eller förbränning. Det återbrukade materialet ökar möjligheterna att bygga mer kostnadseffektivt och miljövänligt och skapa ett mer cirkulärt och hållbart samhälle.

- På Beijer har vi en ambitiös hållbarhetsagenda, vilket genomsyrar hela vår strategi. Efterfrågan på återbrukat material ökar ständigt och vi behöver skapa bättre förutsättningar för att göra det till en naturlig del av bygghandeln. Vi är därför väldigt glada över samarbetet med Eskilstuna kommun och Eskilstuna Energi och Miljö där vi tillsammans har hittat en lösning för att ta till vara på materialet och ge det nytt liv, säger Tommy Burnert filialchef Beijer Eskilstuna

Byggåterbruksdepån kommer att vara placerad på Retuna återvinningscentral i Eskilstuna, där man kan lämna in sitt sorterade bygg- och rivningsmaterial. Beijer sorterar ut det material som går att återbruka - för att sedan göra det tillgängligt i byggvaruhuset Beijer Eskilstuna.

- Återigen ser vi hur det lokala näringslivet bidrar och driver på för omställningen. Det är den stora styrkan i vårt lokala arbete. Näringslivet driver på och medborgarna, via sin kommun, skapar goda förutsättningar och samarbeten som är affärsmässiga och ger nytta för både medborgare och företag. Det gynnar vår del av ansvaret för omställningen såväl som företagens verksamhet och lönsamhet, oavsett om de är små, medelstora eller större, säger Jimmy Jansson (S), kommunalråd Eskilstuna kommun.

Återbruksdepån för byggmaterial i Eskilstuna är ytterligare en klimatinsats i kommunens pågående klimatomställningsarbete och depån representerar ett utmärkt exempel på hur gemensamma krafter från kommun och näringsliv kan arbeta tillsammans för att nå lokala klimatmål.

Invigningsdatum är ännu inte bestämt och kommer att meddelas i respektive aktörs kanaler framöver.

Hur kan vi öka återvinningen av plastprodukter? Plast används ofta i onödan eller i kombinationer som försvårar återvinning av materialet. Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram sju åtgärder som kan sättas in redan i designstadiet för att öka återvinningen.

– Designfasen är grundläggande för att plastprodukter ska kunna materialåtervinnas. Materialval, färg, tillsatser och hur produkterna kan demonteras påverkar hur återvinningsbara de är. I dagsläget är det ofta svårt att skilja plast från andra material i en produkt eller att plocka isär olika typer av plast för att kunna återvinna materialet och bevara dess kvalitet och ekonomiska värde. Det måste vi ändra på, säger Sara Brännström, expert i säker och hållbar kemi vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Den globala produktionen av plast ligger på svindlande 400 miljoner ton, och prognoser tyder på en tredubbling till 2060 om inget görs. För närvarande återvinns endast nio procent av plastavfallet, vilket visar på en uppenbar otillräcklighet av cirkularitet i plastens livscykel.

Naturvårdsverket har konstaterat fyra huvudhinder till den låga återvinningen av plast: bristande incitament för design för återvinning, svårigheter att sortera ut olika typer av plastavfall, låg efterfrågan och dålig spårbarhet för den återvunna råvaran.

– I projektet har vi identifierat ett antal områden där kriterier för design kan öka återvinningen av produkter som innehåller plast. Dessa kan vidareutvecklas till kriterier som behöver diskuteras och förankras inom olika branscher. Vi behöver också samarbeta internationellt för att ta fram en global standard för design för återvinning av den här typen av produkter, säger Emma Strömberg, plastexpert på IVL.

För att förstå vilka utmaningar branschen står inför har intervjuer genomförts med företag som använder plastmaterial i sina produkter och med olika återvinningsbranscher.

– En stor del av det här projektet har syftat till att sprida kunskap som kanske redan finns inom vissa industrier men man behöver utbilda hela värdekedjan för att få ökad förståelse så att fler gör rätt. Både till exempel när man designar produkter och för att förstå vad som är hållbart, till exempel när man som konsument väljer olika produkter, och hur man ska hantera olika produkter efter slutanvändningen, säger Sara Brännström.