Drönare

Den 18–19 juni deltar OEM Automatic på International Drone Show i Odense, Danmark – en av norra Europas största mötesplatser för aktörer inom drönarteknik. På plats finns representanter från vårt produktområde Computer Vision, som under två intensiva dagar kommer att diskutera de senaste trenderna, visa innovativa lösningar och knyta viktiga kontakter inom branschen.

– Vi ser ett växande intresse för bildanalys och AI-baserad teknik i drönarapplikationer. Genom att delta i International Drone Show får vi möjlighet att både dela vår kunskap och få nya insikter från ett brett internationellt nätverk, säger Johan Kastensson, Säljledare på Computer Vision, OEM Automatic.

Mässan erbjuder en unik plattform för att uppleva drönardemonstrationer, lyssna på experter inom området och ta del av den allra senaste forskningen. OEM Automatics närvaro understryker företagets ambition att ligga i framkant vad gäller tekniklösningar som förenar hållbarhet, innovation och tillgänglighet.

Läs mer här

Antalet knubbsälar som föds i Kosterhavet har mer än halverats sedan 2012. För att förstå varför tar forskare vid Göteborgs universitet nu hjälp av drönare och AI för att kunna följa kutarnas första tid i livet.

När sälarna på Västkusten höll på att dö ut i mitten av 1900-talet handlade det främst om överdriven jakt, sanktionerad genom skottpengar. När jakten förbjöds återhämtade populationen sig gradvis och idag kan man åter se knubbsälar på många ställen längs västkusten. Nya hot har dock dykt upp mot sälen. Hårt fiske med stora industritrålare från många nationer har gjort att bestånden av torsk och sill kollapsat vilket gör att knubbsälen äter annan fisk, som innehåller mindre näring, enligt preliminära resultat från Göteborgs universitet. Forskarna misstänker att sälen måste ägna allt mer tid till att hitta mat vilket påverkar både tillväxt och reproduktionen.

Läs mer om AI här

I Kosterhavets nationalpark har forskare från Göteborgs universitet noterat en nedgång i antalet knubbsälar som reproducerar sig.

Vikande trend

– Det är en vikande trend från år till år. 2012 föddes ungefär 400 kutar (sälungar) på kobbarna och öarna i nationalparken. Förra året räknade vi till 170 kutar, säger Daire Carroll, biolog och forskare vid Göteborgs universitet.

Tidigare har forskarna fått nöja sig med att räkna sälarna på avstånd, men med hjälp av modern teknik har de nu möjlighet att göra noggrannare studier som kan ge svar på hur sälarna mår. Genom att fotografera sälkolonierna med flygande drönare under juni månad, när sälhonorna föder årets ungar, och sedan återkomma i slutet av augusti kan forskarna bedöma tillväxten på gruppnivå.

– Vi tar bilder från hög höjd för att inte störa sälarna, och med hjälp av AI kan vi identifiera kutarnas storlek och vikt med bara 3 kilos felmarginal. En kut som väger 24 kilo i slutet av augusti har mycket större förutsättningar att överleva vintern än de som bara väger 15–18 kilo. Hur mycket de ökar i vikt under sina första månader beror i stor utsträckning på hur deras mammor mår, och fisktillgången nära sälarnas viloplatser, säger Daire Carroll.

Utvecklades i Slottsskogen

AI-modellen som används har forskarna utvecklat i samarbete med Slottsskogens djurpark. När en födsel skedde hos knubbsälarna i Säldammen kunde kutens uppmätta tillväxt kopplas ihop med bilder som togs av en drönare ovanför dammen. Dessutom har knubbsälar unika mönster i pälsen som gör att det går att skilja individerna åt. Detta har AI-modellen också tränats upp på.

– Det är svårt att se hur välgödd sälen är med kikare från en guppande båt. Därför har vi tidigare varit beroende av undersökningar på döda sälar som skett i Stockholm för att kunna se tillväxt och hälsoproblem, men det handlade om drygt 20 sälar per år. Med vår drönare och AI-modellen kan vi undersöka flera hundra djur på en dag. Förra året täckte vi in cirka 87 procent av alla knubbsälar i Kosterhavets nationalpark, säger Daire Carroll.

Fotograferandet med drönare har pågått sedan 2021 och sedan dess har forskarna kunnat följa sälstammens utveckling på gruppnivå i Kosterhavet. De ser ut som att enbart de honor som lyckats samla på sig rejäla fettlager föder en unge varje år. De magrare sälarna får bara en unge vartannat år, vilket är naturens sätt att dämpa populationstillväxten när maten tryter. Sälhonorna satsar på att överleva själva, i väntan på nästa ”sillperiod”.

Privatpersoner bidrar

– Honorna är de viktigaste för kolonins överlevnad. De honor som är tillräckligt god kondition får fortfarande en unge varje år, men de blir stadigt något färre. Vi får se om vi får se något positivt trendbrott i år. Vi hoppas att fiskekvoterna sänks och flera marina reservat etableras så att det kommer några goda år snart så att sälstammen slutar minska, säger Daire Carroll.

Metoden med att övervaka sälar med drönare och AI har spridit sig till andra forskargrupper. I dagsläget genomför SLU ett liknande projekt på knubbsälarna på Hallands Väderö och i Estland undersöker forskare hur gråsälar påverkas av att havsisen minskat de sista decennierna. De blir mer trångbodda utan is, vilket påverkar kutarnas tillväxt negativt.

Tack vare AI-modellen kan forskarna också använda sig av foton på sälar som tas av privatpersoner. Förra året fick Darie Carroll in över 800 bilder på sälar från allmänheten i projektet Sälfie-ID.

– Fortsätt att skicka in bilder, tack vare AI-modellen så kan vi identifiera ett stort antal av sälarna på bilderna. Tack vare Sälfie-projektet kan vi förstå mönster i hur sälarna beter sig och hur de rör sig längs hela kusten, säger Daire Carroll.

Vetenskaplig artikel: Approaching a population-level assessment of body size in pinnipeds using drones, an early warning of environmental degradation

Drönarteknikens framväxt är ett exempel på hur digitalisering kan möta byggbranschens behov av ökad effektivitet och hållbarhet. För företag som Sh Bygg är tekniken inte bara en innovation – det är en strategisk investering som gör det möjligt att bygga morgondagens samhälle med moderna metoder.

Sh Bygg med sin hemvist i Uppsala grundades redan 1923 och är ett av Sveriges äldsta familjeägda entreprenadföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Företaget omsätter idag omkring 1,3 miljarder och har cirka 400 anställda. Sh Bygg har stark lokal förankring och jobbar för att leverera hållbara, genomtänkta och innovativa lösningar där kvalitet och engagemang står i fokus.

Mathias Blomquist, mätchef på Sh Bygg, menar att den här typen av teknik har blivit en viktig del av företagets verktygslåda, särskilt i större projekt.

– Det ger oss en konkurrensfördel eftersom vi kan möta verkligheten tidigt och identifiera problem innan de uppstår. Det förenklar kontrollen av projekten och vi ser utvecklingen tydligare, berättar Mathias.

För tre år sedan började Mathias undersöka hur drönarteknik kunde hjälpa Sh Bygg att effektivisera sina projekt.

-Vi kom i kontakt med SkyMap Innovations, som erbjöd en helhetslösning med både drönare och digitala verktyg, men också utbildning och stöd i implementeringen.

Drönarteknik – ett effektivt verktyg i stora projekt

Drönartekniken har visat sig vara särskilt värdefull i stora och långvariga projekt, där det kan vara svårt att få en överblick över framdriften. Genom att använda detaljerade ortofoton och punktmoln har Sh Bygg kunnat planera logistiken på plats. Men också kunnat upptäcka avvikelser och visualisera projekt på ett sätt som underlättar både interna och externa samarbeten.

– Vi har till exempel använt tekniken för att kartlägga materialvolymer på en byggplats. När vi jämförde kartläggningen med de rapporterade siffrorna upptäckte vi att det fanns stora avvikelser. Tack vare drönarbilderna kunde vi visa detta visuellt och åtgärda problemet, säger Mathias.

Den här typen av verktyg används också för att skapa arbetsberedningar och för att simulera olika åtgärder i känsliga miljöer, som vid VA-arbeten i tätbebyggda områden. Genom att kombinera bygghandlingar med uppdaterade kartor kan Sh Bygg exempelvis identifiera om en planerad åtgärd riskerar att stöta på fysiska hinder för arbetet.

Teknik som sparar tid och resurser

Verktyget är lätt att arbeta i och kräver inte att du har avancerade förkunskaper. Dessutom använder Sh Bygg sig av tilläggstjänster för molnprocessering och framtagning av punktmoln, som ger mätteknikerna mer utrymme att fokusera på andra arbetsuppgifter.

– Det är både tids- och kostnadseffektivt att låta SkyMap hantera detta. Vi behöver inte investera i dyra datorer eller programvaror. Genom att integrera denna teknik stärker vi vår förmåga att leverera hållbara och innovativa lösningar som bygger framtidens samhälle, avslutar Mathias.