Växellådsolja / Transmissionsolja

Hitta Leverantörer av Transmissionsolja

TITAN UTTO PRO 102 är en Premium Performance multifunktionell olja för transmissioner med våta bromsar i entreprenad- och jordbruksmaskiner. Den är baserad på speciellt utvalda tillsatser och högkvalitativa basoljor. Genom att kombinera dessa erhåller man förbättrat skydd mot slitage och utmärkta viskositets/temperaturegenskaper. Oljan är mycket termiskt stabil och erbjuder extrem oxidationsstabilitet och tillförlitlig prestanda vid mycket låga temperaturer i enlighet med kraven i den senaste VCE-specifikationen WB 102.

TITAN UTTO PRO 102 passar perfekt för axlar, drev och slutväxlar, med eller utan våta bromsar och differentialspärrar, i enlighet med tillverkarens rekommendation. Tack vare den unika additivsammansättningen erbjuder TITAN UTTO PRO utmärkt prestanda för våta bromsar samtidigt som den minimerar bromsljud.

Förutom VOLVO är den även lämplig för JOHN DEERE, JCB, KOMATSU, KUBOTA, MASSEY FERGUSON och många fler.

Produkten finns tillgänglig i 20L, 205L och 1000L.

Hur påverkas slitaget av skillnader i de syntetiska oljornas sammansättning? Alla syntetiska växellådsoljor tillverkas inte på samma sätt.

Användningen av syntetiska oljor istället för mineraloljor har många fördelar för smörjning av drev och växellådor. Syntetiska oljor har allmänt sett högre beständighet under tung belastning, är mindre känsliga för oxidering och har längre livslängd. Men det är avsevärda skillnader i kvaliteten hos syntetiska basoljor och noggrant formulerade kemiska tillsatser, vilket kan orsaka stora variationer i smörjmedlets prestanda.

Förstå problemet

Micropitting är en typ av utmattning som inträffar på kuggflankerna på hårt belastade drev. Den här skadan består av mycket små djupa porsprickor på kuggflankernas yta och visar de typiska begränsningarna för lastkapaciteten hos härdade drev. Dessa mikrogropar har ett gråaktigt utseende och orsakar förlust av material och en förändring av formen på kuggflankernas profil, vilket kan leda till frätning och brott på dreven. Hos dreven i en industriell växellåda är vanligtvis felaktig injustering orsaken till micropitting.

Fördelar med avancerade smörjmedelssammansättningar

Syntetiska växellådsoljor som innehåller avancerade tillsatser kan faktiskt stoppa bildandet av micropitting. Dessa avancerade sammansättningar kan skapa fördelaktiga reaktioner på drevens och kuggflankernas ytor.

Med växellådsoljor av standardsammansättningar i hårt belastade växellådor separeras drevens kuggflanker inte helt av smörjfilmen. I det här fallet skyddar smörjmedelstillsatserna kuggflankerna mot micropitting.

Viktiga förhållanden och faktorer

Valet av smörjmedel spelar roll när det gäller att skydda mot micropitting, men även driftsförhållanden och materialet, ytans råhet och kuggflankernas geometri är andra viktiga faktorer. Med micropitting är slitage ett problem när abrasiv materialborttagning inträffar på drevens kuggflanker. Denna skada inträffar kontinuerligt i snabb takt och leder till materialförlust och ändrad form på kuggflankernas profil, vilket kan orsaka att dreven brister.

Tester för att validera lösningarna

För att fastställa graden av micropitting och slitageskyddet som olika typer av oljor ger, utför man vanligtvis tre tester:

• Ett FZG-micropittingtest vid hög belastning
• Ett FZG-slitagetest vid låg hastighet
• Ett FAG FE8-slitagetest för att visa skyddet av lagren. (Detta test utförs vid normala temperaturer och modifieras för lägre oljetemperaturer).

Standardtester utfördes på mineraloljor, polyalfaolefiner och polyglykoler.

Testresultaten har visat att avancerade tillsatstekniker som används i högpresterande syntetiska växellådsoljor kan reagera med kuggflankernas yta. Även under hög belastning och låga hastigheter minskas micropitting och andra slitageskador avsevärt.

Fordonsbränsle gjord på förnybar råolja är framtidens alternativ till den fossila oljan. Just nu undersöker Kraftringen om deras värmeverk – som står stilla under de varma sommarmånaderna – kan användas för att producera miljövänlig bioolja.

Den fossila oljan som pumpas upp är som bekant en riktig miljöbov. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kräver att stora delar av transportsektorn elektrifieras. Men när det gäller tunga fordon, som lastbilar, är det inte helt enkelt, menar Peter Ottosson som är projektledare på Kraftringen.

− Transportsektorn är i dag till stor del fossilbaserad, framför allt på lastbilssidan. Eldrivna lastbilar kräver enormt stora batterier och än finns det ingen kommersiell lösning. Däremot framställs det i dag biodrivmedel som är identiska med diesel. Det vore bra att öka den andelen med inhemskt producerad bioolja, säger han.

Råolja gjord på bark, grenar och spill från sågverk kan alltså bli ett grönt alternativ till fossil olja. Redan i dag används energin i det som lämnats kvar i skogen efter avverkning och gallring i Kraftringens fjärrvärmeanläggningar. Under sommarmånaderna då behovet av värme inte är lika stort, står Örtoftaverket stilla.

Skulle de sommarlovslediga kraftvärmeverken kunna användas för att producera förnybart fordonsbränsle?

Det ville Kraftringen ta reda på, och tillsammans med Lunds tekniska högskola och Karlstads universitet inleddes ett projekt för att utvärdera möjligheterna att utvinna bioolja i den befintliga kraftvärmeproduktionen.

− Att göra bioolja från skogen är inget nytt, men det som har varit unikt i det här projektet är att vi har tittat på hur vi kan anpassa en befintlig anläggning. Vi har en produktionsanläggning som står stilla från maj till oktober. De fyra månaderna skulle man kunna använda anläggningen för att tillverka pyrolysolja, säger Peter Ottosson.

Projektet, som delvis finansieras av Energimyndigheten, avlutades i somras. Nu utvärderas projektet för att se om det går att hitta en ekonomiskt hållbar produktion. Tidigast om sju-åtta år kan en biooljeproduktion vara i gång i Örtofta, tror Peter Ottosson.

− Finessen är att docka till en befintlig anläggning där det redan finns en panna. Det är fortfarande mycket att räkna på för att se om det är ekonomiskt gångbart. Biooljan säljer vi inte direkt till slutkonsument, utan till ett raffinaderi som förädlar oljan innan den kan användas som fordonsbränsle, säger han.

Hur stor klimatpåverkan det innebära att ersätta fossilt bränsle med bioolja är något projektledarna också tittar på.

− Slutrapporten visar att en större anläggning kan producera 220 gigawattimmar vilket motsvarar 22 miljarder liter diesel. För vår del är miljöpåverkan inte så står, men globalt sett skulle det kunna innebära en stor miljövinst att ersätta den fossila oljan med förnybar bioolja, säger Peter Ottosson.