Biobränslen

– Påståenden om att biobränslen ger samma klimatpåverkan som fossila bränslen sprids allt oftare i den svenska debatten. DN har i omgångar påstått detta och nu driver Greenpeace en kampanj med samma tema. Det är därför utmärkt att Sveriges ledande forskare på området går ut och klarlägger fakta, säger Gustav Melin, vd i Svebio, som en kommentar till en artikel i Altinget undertecknad av sex ledande experter på området.

Klimatrapporteringen missförstås

Det är en fundamental skillnad mellan att använda biogena bränslen som är en del av det naturliga kolkretsloppet och att använda fossila bränslen. Forskarna klarlägger grunderna för den nuvarande klimatrapporteringen och varnar för att dubbelräkna koldioxidutsläppen från biobränslen, så som DN gjort i flera artiklar och Greenpeace nu också kräver.

DN:s redaktionsledning bör se till att tidningens reportrar lär sig de vetenskapliga grunderna på området och ger en riktig redovisning av hur klimatrapporteringen fungerar inom FN:s klimatkonvention och i den svenska utsläppsstatistiken.

Vetenskap som grund

Greenpeace måste på samma sätt höja den vetenskapliga nivån inom organisationen och grunda sin argumentation på fakta och inte vilseleda sina sympatisörer. En bristfällig vetenskaplig grund för debatten leder till felaktiga slutsatser beträffande styrmedel, som i slutändan leder till ökade utsläpp av fossil koldioxid.

Även forskarna måste förtydliga och förenkla sitt budskap och ta aktiv del i debatten.

– Jag tycker att man inte kan börja analysen vid avverkningen som forskarna gör i sin artikel, säger Gustav Melin. Man måste antingen analysera populationen, skogen, eller individen, trädet. Även om resultatet visar på kilmatneutralitet så blir analysen inte korrekt när man väljer en viss åldersgrupp av träd. Om man istället studerar hela den svenska skogen så ökar den i volym och alltmer kol samlas in, trots att den också ersätter fossila bränslen. När det gäller det enskilda trädet så måste det självklart växa först innan man kan elda det. I båda fallen visas tydligt att ökad bioenergianvändning med Europeiska hållbarhetskriterier, är odelat positivt för klimatet, avslutar Gustav Melin.

OEM Electronics skickar gods över haven och vi vill göra det på ett så hållbart sätt som möjligt. Därför köper vi nu biobaserade hållbara bränslen, tillverkade av avfallsmaterial, till alla våra båtfrakter genom Geodis Sustainable Marine Fuel Insetting-program.

Detta ersätter fossila bränslen, vilket minskar utsläpp av växthusgaser. Sänkningarna är kopplade till certifikat via en massbalansuppställning.

Användningen av hållbart marint bränsle via GEODIS minskar våra koldioxidutsläpp och även svavelutsläppen reduceras med 100%. Det kommer också hjälpa till att driva på för en hållbar framtid inom sjöfartsindustrin och stimulera produktionen av hållbara bränslen. När fossila bränslen används tillförs ytterligare kol till kolets kretslopp. Det är det ytterligare kolet som hållbara bränslen undviker. Vid förbränningen av hållbara bränslen släpps CO₂ ut som redan är en del av det naturliga kolkretsloppet, vilket resulterar i en nettonolleffekt.

Nu kommer vi på OEM Electronics minska utsläppen från sjöfart genom att för varje sändning köpa hållbart marint bränsle som ersätter fossilt bränsle i särskilda hamnar.

Tillsammans med våra kunder arbetar vi med att planera leveranser och ha framförhållning, så att fler transporter kan gå via båt från Asien, istället för flyg.

Läs mer här

Ökad efterfrågan på biomassa riskerar att intensifiera jordbruket och bidra till dess negativa miljöeffekter. Med ett nytt sätt att modellera markanvändning visar forskning hur jordbruket kan leverera mer biomassa samtidigt som miljöproblematiken minskas.

Klimatförändringar, befolkningstillväxt och ökad efterfrågan på mat, trä och biobaserade produkter ökar trycket på ekosystemen. Samtidigt är minskade klimatförändringar beroende av användning av biodrivmedel och andra biobaserade alternativ. Därmed står det globala samhället inför en dubbel utmaning i att öka produktionen av biomassa samtidigt som negativa miljöeffekter från markanvändningen behöver minskas.

Nu har forskare från Chalmers, Lunds universitet och Mittuniversitetet utvecklat ett nytt sätt att modellera markanvändningssystem. De har delat in EU och Storbritannien i 81 000 delområden och sedan identifierat områden med potential för både ökad biomassaproduktion och minskad miljöproblematik.

Rätt förändring på rätt plats

Multifunktionella produktionssystem innebär att man odlar fleråriga grödor på ett sätt och en plats som gör att de negativa miljöeffekterna från intensivt jordbruk i landskapet motverkas. Det ger samhället dubbla nyttor; biomassa och miljönytta.

Forskarna har studerat tre sådana multifunktionella system: energiskog och -gräs som buffertzoner längs vattendrag, energiskog som lähägn, samt plantering av perenna grödor i ensidiga växtföljder.

– Våra modeller visar att man får bukt med problematiken kring läckage av kväve till ytvatten och miljöproblem relaterat till vinderosion genom att ändra markanvändning på 1 procent av den areal vi idag använder i Europa för att producera ettåriga grödor. Med rätt förändring på rätt plats nås stora positiva effekter av relativt små markförändringar, säger Oskar Englund, docent vid Mittuniversitetet, som deltagit i studien.

Perenna grödor kan reducera problem

Intensiv odling av ettåriga grödor förekommer i hela Europa och är ett miljöproblem i sig eftersom det påverkar markens förmåga att binda kol, vilket också kan minska bördigheten. Genom att strategiskt introducera perenna, fleråriga, grödor i intensivt brukade jordbrukslandskap kan problemen reduceras.

En storskalig inblandning av gräs i växtföljden skulle kunna binda in kol i marken som motsvarar tio procent av alla europeiska växthusgasutsläpp inom jordbrukssektorn. Dessutom kan man uppnå minskad erosion, minskat kväveläckage och minskad översvämningsproblematik.

Ersättning för levererad miljönytta

Inom EU ger den nyligen reviderade jordbrukspolitiken (Common Agricultural Policy, CAP) nya möjligheter att stödja så kallade ekologiska fokusarealer. Det innebär att man premierar specifika ekologiska effekter i dedikerade odlingar, samtidigt som biomassan får skördas för energiändamål.

Om systemen ska implementeras i stor skala krävs marknader för biomassan och möjlighet att få ersättning för den miljönytta som levereras.

– Om en lantbrukare gör något så att det blir mindre övergödning, uppstår en samhällsnytta som samhället kan betala för. Det kan även ske via certifieringssystem där konsumenten betalar mer för att produkten är hållbar, säger Oskar Englund.

Lokalt exempel i Skåne

Forskarna har genomfört en fallstudie kring ett befintligt kraftvärmeverk i Örtofta utanför Lund, där lignocellulosa från energigrödor används som bioråvara. Den visar att biomassa från strategisk etablering av salixodlingar i form av buffertremsor och filterzoner, samt poppelodling på övergiven åkermark i Skåne, har potential att möta kraftvärmeverkets efterfrågan på biomassaråvara för integrerad biooljeproduktion.

– De skulle täcka sitt råvarubehov med lokalproducerad multifunktionell biomassa. Ett bra exempel på hur marknader kan skapas lokalt, säger Oskar Englund.