Energimärkning

Trycket på att säkerställa Europas energitrygghet och minska koldioxidutsläppen fortsätter att öka. Detta kommer att göra 2023 till ett avgörande år för energisektorn. Fredrik Regnell, Sverigechef på energihanteringsföretaget Eaton, listar här fem utmaningar för året.

Ett turbulent 2022 med stora variationer i energipriserna dominerade de globala rubrikerna, samtidigt som arbetet med att få in mer förnybar energi i elnätet fortsatte att vara en högt prioriterad fråga.

Här är fem trender som kommer att prägla energisektorn 2023 enligt Fredrik Regnell:

1. Decentraliserad energiproduktion

Energiomställningen gör att gränsen för nätet suddas ut. De som traditionellt beskrivs som "bakom elmätaren" – hushåll, företag och industrier som använder energi – går allt oftare "framför elmätaren" för att generera egen energi, exempelvis från solpaneler. De kan även hantera sin egen självförsörjning och efterfrågan med hjälp av energilagringssystem, som exempelvis ett batteri.

Gruppen kallas "prosumenter" eftersom de producerar och konsumerar energi. Deras ökande deltagande på energimarknaderna anses vara den troliga vägen framåt i en energisektor som måste avstå från ett stort beroende av fossila bränslen för att mildra klimatförändringarna.

Fördelarna är uppenbara, men decentraliseringen innebär utmaningar för energisektorn som handlar om hur man ska balansera det oförutsägbara inflödet av energi från prosumenter och kommersiella förnybara energikällor. Detta samtidigt som man upprätthåller en stabil försörjning, särskilt vid hög efterfrågan. Det råder ingen tvekan om att decentralisering kommer att vara en växande trend år 2023.

2. Flexibilitet på efterfrågesidan

Vi kommer troligtvis att se ökade krav på att elnätsbolagen ska underlätta större flexibilitet på efterfrågesidan. I takt med att prosumenter blir alltmer förtrogna med att generera egen energi kommer de att se hur de kan tjäna pengar genom att handla med energi via nätet och erbjuda sin energilagringskapacitet (inklusive batterier i elbilar) till försäljning. Elnätsbolagen kommer att behöva hitta lösningar på nätöverbelastning som decentraliserad energiproduktion kan orsaka.

Debatten om hur framtidens elnät ska utformas kommer att ta fart. Enligt rapporten Demand-side flexibility in the EU: Quantification of benefits in 2030, som publicerats av SmartEn, skulle utgifterna för investeringar i kraftsystemet minska med upp till 29,1 miljarder euro om man frigör den kompletta flexibiliteten hos byggnader, elfordon och industrin år 2030. Rapporten visar även att det skulle kunna spara mer än 71 miljarder euro per år på elräkningarna för EU:s konsumenter och minska utsläppen av växthusgaser med 37,5 miljoner ton.

3. Digitalisering

En komplex energimodell som omfattar många delar för utbud och konsumtion måste hanteras digitalt, men elbolagen slits mellan att fortsätta digitaliseringen av sina nät och att uppdatera sin befintliga infrastruktur.

Branschen står inför utmaningar att behålla befintliga nät- och servicenivåer, trots ökade krav och åldrande infrastruktur, samtidigt som behovet av att ändra servicemodeller och tillämpa datainsikter för att optimera verksamheten ökar.

4. Cybersäkerhet

Decentralisering och digitalisering innebär att man måste behandla stora mängder data. Det kan i sin tur ge upphov till problem med cybersäkerheten eftersom mer data i ett system ökar dess sårbarhet. Det finns ett kollektivt ansvar för att göra nätet redo för energiomställningen och se till att byggnader inte äventyras av cyberattacker.

År 2023 kan vi förvänta oss att energi- och cybersäkerhetssektorerna kommer att arbeta nära tillsammans för att skydda nätet och se till att nettonollmålet inte motarbetas av cyberattacker. Även regeringen måste samarbeta nära med energisektorn i detta syfte för att se till att strategin är robust. Detta innebär att kommersiella investeringar och innovationer måste uppmuntras.

5. SF6-fria ställverk

EU och andra europeiska länder planerar att förbjuda användningen av SF6-gas, som orsakar global uppvärmning, i mellanspänningsställverk från och med mitten av 2020-talet. Energisektorn, tillsammans med de många andra sektorerna som använder denna typ av ställverk, kommer att behöva välja andra alternativ för framtida projekt. Om förbudet träder i kraft kommer användningen av SF6-gas i ställverk att vara helt förbjuden i EU, vilket sannolikt kommer att leda till att priserna på påfyllning av SF6-ställverk kommer att stiga och att avveckling och återvinning av utslitna produkter kommer att bli dyrare. Norge har från den 1 januari 2023 infört en skatt på all import, produktion och produkter innehållandes SF6. Syftet är att den ska bidra till en minskad användning av gasen och därmed hjälpa Norge att uppfylla de internationella klimatmålen. Eftersom ett decentraliserat nät med hög andel förnybara energikällor kommer att kräva mer frekventa växlingar växer den europeiska marknaden för nya ställverk och ersättningsställverk. SF6-fri teknik för mellanspänningsställverk är mogen och allmänt tillgänglig i intervallet upp till och med 24 kV. Detta borde göra det lätt att fatta beslutet att gå över till SF6-fria ställverk år 2023 och åren därefter.

Fastighetsägare behöver ha pålitlig och detaljerad information om energianvändningen i sina fastighetsbestånd för att kunna uppnå sina energieffektiviseringsmål. Leverantörer av energiuppföljningssystem bjuds in till ett projekt i form av tekniktävling som syftar till att utveckla verktyg och funktioner för att följa upp energi- och effekt i flerbostadshus och lokaler.

Fastighetsägarna Sverige har nyligen beviljats medel från Energimyndigheten för att driva projektet Tekniktävling energiuppföljningssystem. Projektet är en gemensam insats med beställargrupperna Bebo (flerbostadshus) och Belok (lokaler). Projektets referensgrupp består av ett tjugotal fastighetsägare som involveras i framtagandet av en kravspecifikation som kommer att lägga grunden till själva tekniktävlingen. I ett senare skedde kommer referensgruppen med stöd av en expertgrupp utvärdera de inlämnade bidrag.

• Detta är ett unikt tillfälle för de leverantörer som vill utveckla sina verktyg för energiuppföljning utifrån fastighetsägares befintliga och framtida behov. Nya lagkrav på redovisning av energianvändning och klimatpåverkan samt ökat fokus på effekt är frågor som behöver hanteras i de utvecklade systemen. Att vara med i tekniktävlingen innebär marknadsföringsmöjligheter för de leverantörer som tar fram smarta och användarvänliga lösningar. Vi ser fram emot att fastighetsägare och leverantörer tillsammans flyttar fram gränserna via denna tekniktävling, säger Rikard Silverfur, från Fastighetsägarna Sverige, som driver projektet.
• Under våren och sommar pågår arbetet med att ta fram kravspecifikationen. Själva tekniktävlingen lanseras under höst men redan nu vill vi ha en kommunikation med leverantörer som är intresserade av att delta för att diskutera kring upplägget, säger Josep Termens, projektledare på CIT Energy Management

Grunden i tekniktävlingen är en enhetlig kravspecifikation med önskemål på funktioner baserat på behov från ett tjugotal fastighetsägare som samlas i en referensgrupp. Kravbilden som tas fram i samband med tekniktävlingen ska spridas och kan vara väldigt värdefull för leverantörerna för att förstå hur beställarna tänker och vilka behov de har.

Den 2a maj (kl 13-15) arrangeras en digital träff för leverantörer av energiuppföljningssystem med syfte till att berätta mer om tänkta tävlingsvillkor och fånga upp deras synpunkter.

Tekniktävlingen finansieras av Energimyndigheten via forsknings- och utvecklingsprogram E2B2. Fastighetsägarna Sverige är projektägare och CIT Energy Management tillsammans med WSP Sverige är projektledare.

Projektets referensgrupp består av AMF Fastigheter, Castellum, Einar Matsson, Göteborgs Stad Lokalförvaltningen, Helsingborgshem, HIGAB, HSB, Hufvudstaden, K2A Knaust & Andersson , Lundbergs fastigheter, SBF Boservice, Skanska, SISAB, Statens Fastighetsverk, Stockholms stad, Sveriges Allmännytta, Uddevalla hem, Victoriahem, Västfastigheter, Willhem.