De största brandriskerna finns ofta i byggnader som redan står färdiga

Den 1 juli löper övergångsperioden ut för Boverkets nya byggregler. För många aktörer i byggsektorn innebär det inte nödvändigtvis fler krav – men ett större behov av att kunna motivera, verifiera och dokumentera de lösningar som väljs i ett projekt.

Samtidigt sker en stor del av dagens byggande inte i nyproduktion. Fasader renoveras, tak byts, energieffektiviseringar genomförs och äldre byggnader anpassas för nya behov. Det innebär att allt fler projekt handlar om att förvalta, förbättra och förlänga livslängden på byggnader som redan finns.

När brandskyddet riskerar att hamna i skymundan

När fokus ligger på energi, underhåll och hållbarhet finns dock en risk att en annan viktig fråga hamnar i skymundan – hur byggnaden faktiskt begränsar brandspridning om en brand skulle uppstå.

Många av de byggnader som idag renoveras uppfördes under en tid då både kunskapen, regelverken och de tekniska lösningarna såg annorlunda ut. Det gäller inte minst byggnader med ventilerad takfot, ventilerad fasad och större vindsutrymmen.

I många fall handlar det om byggnader som uppfördes för flera decennier sedan och som fortfarande fungerar väl. Men när tak, fasader eller vindskonstruktioner nu renoveras uppstår samtidigt en möjlighet att se över delar av byggnaden som annars sällan inspekteras.

Flera uppmärksammade radhus- och bostadsbränder under senare år har visat hur en brand som initialt varit begränsad till en mindre del av en byggnad kan spridas vidare via luftspalter, vindsutrymmen och andra dolda konstruktionsutrymmen. Det är ofta först när brandspridningen når dessa delar av byggnaden som konsekvenserna blir riktigt omfattande.

Samtidigt förändras riskbilden i många byggnader genom nya användningsmönster, ökad elektrifiering och fler batteridrivna produkter. Det gör byggnadens förmåga att begränsa brandspridning minst lika viktig idag som när byggnaden en gång uppfördes.

– Det som avgör hur omfattande en brand blir är ofta inte var branden startar, utan hur väl byggnaden begränsar möjligheterna för branden att spridas vidare. I dolda konstruktionsutrymmen som ventilerade luftspalter i takfot och fasad samt i större sammanhängande vindsutrymmen, exempelvis på radhusvindar, kan byggnadens utformning vara avgörande för hur branden utvecklas vidare, säger Tobias Chevalier, VD på Flameguard.

Renovering ger möjlighet att göra mer än att bara underhålla byggnaden

När en fasad eller ett tak ändå ska bytas öppnas ofta delar av konstruktionen upp. Det skapar ett naturligt tillfälle att se över byggnadens brandskydd i områden som annars är svåra att komma åt.

I många äldre byggnader saknas dokumentation över hur brandskyddet i dessa delar är utformat. I andra fall finns lösningar som projekterades utifrån den kunskap och de förutsättningar som gällde när byggnaden uppfördes.

Samtidigt har möjligheterna att verifiera och dokumentera brandskydd i ventilerade luftspalter utvecklats under senare år, vilket ger dagens projekt bättre förutsättningar att fatta väl underbyggda beslut.

Frågan har också fått ökad uppmärksamhet i byggsektorn. Under senare år har flera branschinitiativ samlat byggherrar, träbyggnadsföretag, brandkonsulter och forskningsaktörer kring hur byggnader kan utformas för att bättre begränsa brandspridning och minska konsekvenserna av en brand. Ett återkommande tema är vikten av robust brandskydd, särskilt i dolda konstruktionsutrymmen där brandspridning annars kan få stora konsekvenser.

För fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, entreprenörer och projektörer innebär det en möjlighet att göra mer än att bara genomföra den planerade renoveringen. När konstruktionen ändå öppnas upp går det också att skapa bättre förutsättningar för att begränsa framtida brandspridning.

Nya byggregler ökar kraven på väl underbyggda beslut

När övergångsperioden för Boverkets nya byggregler löper ut den 1 juli blir det ännu viktigare att kunna visa hur valda lösningar uppfyller byggnadens krav på brandsäkerhet.

Det handlar inte bara om vilka produkter som väljs, utan om varför de väljs och hur den färdiga lösningen kan motiveras utifrån byggnadens förutsättningar.

I takt med att kraven på spårbarhet och dokumentation ökar blir även digitala arbetssätt för egenkontroll, verifiering och dokumentation ett allt viktigare stöd genom byggprocessen.

– Många projekt efterfrågar egentligen inte fler produkter. Det de efterfrågar är tydligare beslutsunderlag. Vilka krav gäller? Hur verifieras lösningen? Hur dokumenteras den på rätt sätt? Samtidigt är kostnadsmedvetenheten hög i hela byggsektorn. Därför blir det allt viktigare att hitta lösningar som uppfyller brandkraven, fungerar i verkliga projekt och samtidigt bidrar till en god byggekonomi, säger Tobias Chevalier.

Rätt beslut börjar tidigt i projektet

I byggprojekt fattas de viktigaste besluten kring brandskydd långt innan den färdiga lösningen monteras. Val som görs under projekteringen påverkar inte bara brandsäkerheten utan också byggbarhet, ekonomi, dokumentation och framtida förvaltning.

Därför blir tillgången till rätt kunskap tidigt i projektet allt viktigare.

Utmaningen är sällan att hitta fler alternativ. Utmaningen är att veta vilket alternativ som är rätt för den aktuella byggnaden.

Det ska vara lätt att göra rätt.

Målet är att göra det enklare att välja rätt lösning, att dokumentera rätt från början och att skapa byggnader som bättre begränsar brandspridning när det oväntade inträffar.

För i många fall finns de största brandriskerna inte i byggnader som ska byggas – utan i byggnader som redan står färdiga. Och när konstruktionen ändå öppnas upp för renovering finns en möjlighet att göra mer än att förnya byggnaden. Det finns också en möjlighet att göra den säkrare.